Ungefär i mitten på bilden, där man ser nätstängsel, ligger tre tennisplaner där SMC:s tennislektioner hålls. Ingången är vid den gröna väggen.
Tänk om vi hade såna här fina anläggningar i Sverige. Bakom bänkarna syns även en liten grå byggnad där det finns toaletter som i alla fall är öppna på dagtid.
När jag tittar på dessa bilder saknar jag. Jag saknar så mycket att jag får ont i magen, sådär så att det blir nästan ångestladdat och andan liksom fastnar i halsen. Dessa bilder för mig är kärlek! Kärlek till en stad, som efter tre år av saknad, fortfarande är vid liv. Det gör ont inombords av längtan och saknad och tanken på att åka tillbaks gör så att det riktigt suger i magen, ett sånt där förväntansfullt pirr. Jag är inte klar med LA, det har tagit mig tre år att inse något som jag egentligen vetat sedan dagen jag åkte hem. Jag är velig men envis och när jag väl har bestämt mig för något så blir det så. Våren 2007 bestämde jag mig för att åka hem. Men det var då. Nu har jag bestämt mig för att åka tillbaks, svårare än så är det inte.
Pics: Private
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar